2009-01-30
22:34:07
22:34:07
Mamma funderingar :S
Många funderingar i min hjärna ikväll som handlar om min lille Casper :
Ibland tycker jag så synd om Casper för han har sina problem med sin mage fast han har medicinering emot det så bajsar han ändå inte som han ska och borde göra med movicolet som han har för ökar jag på den dosen jag ger honom nu så får han nästan lavemang i baken. Och så ska det ju inte vara. Men nu börjar han gå till att vara den pigga och glada killen som han varit innan när vi började med medicineringen och allt började flyta på bra.
Men nu är vi tillbaka på ruta ett och har en Casper som inte vill äta och väldigt orolig och ängslig och konstant trött. Spelar ingen roll om han sover länge på morgonen så är han jätte trötter och det i sin tur gör ju att han blir grinig.
Idag fick jag honom äntligen att få ur sig en hel del eftersom det var 5 dagar sedan han bajsade nu :O
Det skär så i mitt hjärta när jag ser honom kämpa med sin mage och säger ofta att jag vill inte bajsa men man måste TVINGA honom i princip att du måste bajsa för annars måste vi åka till doktorn det funkar ibland och ibland inte men man märker när han behöver sköta sin mage för han blir som en virrig höna det måste ju göra skit ont i magen när det man äter inte kommer ut igen. Jag tycker att vi äter en varierande kost med mycket grönt och mycket vätska. Han dricker sina 1-2 liter som han ska göra varje dag. Nästa vecka så ska jag ta och ringa barn motagninen igen och få prata med en sköterska för nu vill jag att dom kollar upp vad det kan vara som gör att det blir såhär fast han har medicin och har fått medicinen i snart 4 månader och det går tillbaka till ruta ett igen känns inte som en bra lösning.
Ibland undrar jag varför inte livet kan vara enkelt och bara flyta på utan funderingar osv men något jag lärt mig med åren som mamma är att det faktiskt alltid är något man oroar sig över sina barn. Speciellt när vi fick den choken som vi fick med Emilia när hon föddes och sjukhus vistelsen osv. Då satte man värde på att Casper faktiskt varit så frisk som han ändå varit om man gemför dom . Men jag hoppas verkligen att Casper blir mina goa pojke igen för just nu är han inte sig lik och det var såhär han var innan han började med medicinen. Han vill så gärna äta men när det väl kommer till att han ska göra det så tittar han bara på maten och tar lite "sen jag vill inte ha mera" Men är det sånt han gillar som köttfärsås osv då kan han äta mycket.
Nu ska jag försöka hasa mig i säng Johan har redan somnat i soffan så måste få liv i honom först.
Kram och godnatt
Ibland tycker jag så synd om Casper för han har sina problem med sin mage fast han har medicinering emot det så bajsar han ändå inte som han ska och borde göra med movicolet som han har för ökar jag på den dosen jag ger honom nu så får han nästan lavemang i baken. Och så ska det ju inte vara. Men nu börjar han gå till att vara den pigga och glada killen som han varit innan när vi började med medicineringen och allt började flyta på bra.
Men nu är vi tillbaka på ruta ett och har en Casper som inte vill äta och väldigt orolig och ängslig och konstant trött. Spelar ingen roll om han sover länge på morgonen så är han jätte trötter och det i sin tur gör ju att han blir grinig.
Idag fick jag honom äntligen att få ur sig en hel del eftersom det var 5 dagar sedan han bajsade nu :O
Det skär så i mitt hjärta när jag ser honom kämpa med sin mage och säger ofta att jag vill inte bajsa men man måste TVINGA honom i princip att du måste bajsa för annars måste vi åka till doktorn det funkar ibland och ibland inte men man märker när han behöver sköta sin mage för han blir som en virrig höna det måste ju göra skit ont i magen när det man äter inte kommer ut igen. Jag tycker att vi äter en varierande kost med mycket grönt och mycket vätska. Han dricker sina 1-2 liter som han ska göra varje dag. Nästa vecka så ska jag ta och ringa barn motagninen igen och få prata med en sköterska för nu vill jag att dom kollar upp vad det kan vara som gör att det blir såhär fast han har medicin och har fått medicinen i snart 4 månader och det går tillbaka till ruta ett igen känns inte som en bra lösning.
Ibland undrar jag varför inte livet kan vara enkelt och bara flyta på utan funderingar osv men något jag lärt mig med åren som mamma är att det faktiskt alltid är något man oroar sig över sina barn. Speciellt när vi fick den choken som vi fick med Emilia när hon föddes och sjukhus vistelsen osv. Då satte man värde på att Casper faktiskt varit så frisk som han ändå varit om man gemför dom . Men jag hoppas verkligen att Casper blir mina goa pojke igen för just nu är han inte sig lik och det var såhär han var innan han började med medicinen. Han vill så gärna äta men när det väl kommer till att han ska göra det så tittar han bara på maten och tar lite "sen jag vill inte ha mera" Men är det sånt han gillar som köttfärsås osv då kan han äta mycket.
Nu ska jag försöka hasa mig i säng Johan har redan somnat i soffan så måste få liv i honom först.
Kram och godnatt
